onsdag 12 december 2001

Husdjur?



Tjoho!

Sen i lördags är jag kattvakt åt katten Lisen. Hon bodde hos mig och Anki tidigare, men när Anki flyttade erbjöd sig svärmor alldeles spontant att ta hand om henne, inte mig emot. Men nu är svärmor bortrest några dagar så jag är förste kattvakt.

Jag tog hem henne till lägenheten (katten, inte svärmor) i lördags och nu har jag funderat på det här med husdjur.

Varför?
--------
Varför har man husdjur? Det är en fråga om sällskap, husdjur är sällskapsdjur och de fyller tomheten i många människors liv. Det är skönt att ha någon hemma, någonting som livar upp och förgyller vardagen. Ungefär som blommor.

Vad?
-----
Vad har man som husdjur? De två mest förekommande husdjuren torde vara katt och hund, men även akvariefiskar är vanliga. Sen har vi alla tropiska djur som ödlor och ormar, gnagare är också vanligt, råttor, hamstrar, chinchillor med mera. Oj, glömde nästan fåglar. Undulater och sånt. Finns såklart mer ovanliga djur som minigrisar och annat småpyssel...

Vad kan vi då säga om de olika djuren? Hundar är trofasta, lojala och ger mycket tillbaka i form av galna upptåg, bus och mys. De kräver rätt mycket av ägaren som promenader, lekstunder, utmaningar, mat och allmän hälsa. Hundar kan vara riktigt givande att ha.

Katter är rätt livegna och håller för sig själva, de kommer emellanåt och vill kela. Så vill de ha mat och skötsel. Inomhuskatter och även de flesta utomhuskatter kräver en "låda" där de kan uträtta sina behov. Det stinker något alldeles fruktansvärt om kattskit men även urinen har en frän stank. Det blev något bättre när jag fick Anki att frångå konserverna och skaffa riktigt torrfoder istället. Dessutom mår katten bättre av det. Men nu har svärmor skämt bort henne med tonfisk och grejjer så nu äter hon nästan inte torrfoder längre (utom när jag bestämmer). En katt är som sagt livegen och det varierar rätt mycket hur mycket utbyte man kan få av dem, men generellt är de rätt trevliga små krabater.
Fiskar är inga sällskapsdjur, de är mer en hobby och en fröjd för ögat. Man kan inte gärna ta upp en guppy och gosa med den. Fiskar kräver relativt mycket omvårdnad med mat och rengöring av akvariet. Speciellt med tanke på hur lite utbyte man får av dem.
Fåglar kan man släppa loss ur buren och låta dem flyga runt inne, då blir de något trevligare. Men det är inte så vanligt att man kelar med en fågel kanske?

Ormar och övriga djur vet jag inte så mycket om, några av dem kan man gosa med och andra är nog mest som akvariefiskar.

Husdjur är på något vis en vanlig förteelse och oftast är det barn som får familjer att skaffa djur kan jag tänka mig.

Själv tycker jag att det enda djur som är värt den tid och energi det kräver är en hund, men sådana ska man bara ha i hus med egen tomt där de kan röra lite på sig. Vidare ska man kunna se om djuret lite oftare än många tror. Det är rent av elakt att lämna en hund ensam hemma under en hel arbetsdag. Men äter man lunch hemma är det inga större problem.

Jag skulle tro att de allra flesta husdjur lever ett rätt ruttet liv med ägare som inte sköter om dem eller i trånga utrymmen (fåglar, ormar, fiskar etc., hundar i lägenheter, innekatter etc.). Ett djur måste få den uppmärksamhet och det utrymme de behöver.

Sen är de ett litet bekymmer om man ska åka på semester etc., att få någon att vara hundvakt är långt ifrån lika lätt som att få någon att vattna blommorna t.ex..

Jag ska inte ha några husdjur förrän jag bor i hus och har tid för dem och då ska det vara en hund. Det är ett som är säkert.

Men det är bara lilla jag det...

tisdag 11 december 2001

Antiförsovningens mästare

Hallåj!

Igår var jag på julbord med jobbet, eller firmafest om man så vill. Det var trevligt, även om ölskåpet var klart mer välfyllt än matkantinerna, men är det firmafest så är det. Se bilder här: http://www.arnesson.nu/foto/011210/


Jag ska försöka förklara min rubrik i rätt ordning; I lördags behagade jag mig ut på kalas, som nämnt i föregående dagbok. Det ymnade ut i horisontalläge runt 03.00.

När jag vaknade åkte jag till min kära syster och julhandlade i Örebro, efter hemkomst satte jag mig vid datorn och gjorde iordning bilderna från inflyttningsfesten och la ut dem på nätet. Kom i säng runt midnatt.


Eftersom jag insåg att jag inte skulle sova så mycket som man borde satte jag klockan på ringning till 05:40 istället för 05:00, men jag vaknade någon minut efter 05 och kikade till på klockan. Då såg jag att jag glömt sätta på själva larmfunktionen och bara ställt tiden.

Fattar inte hur jag kunde undvika att försova mig, jag kom till och med upp tidigare än tänkt eftersom jag inte såg det som någon bra idé att somna om igen.

Igår var det då firmafest och klockan var 01 innan jag kom i säng, jag vaknade imorse klockan 06 av klockradion, men bestämde mig för att börja senare idag och ställde om klockan en timme och somnade om. Efter ett tag vaknade jag igen sporadiskt. Klockan visade 07:32 och jag trodde att jag försovit mig. Men det visade sig att det var själva klockan jag ställt fram en timme, inte alarmet, det stod fortfarande på 06 och skulle inte ha ringt på 10½ timme än.

Än en gång lyckades jag undvika att försova mig trots att klockradion inte kunnat väcka mig och trots att jag sovit alldeles för lite.

Makalöst!

Men det är väl förväl när det är åt det hållet :)

Nu ska jag åka hem och ikväll ska jag i säng tidigt!

/Tobbe

måndag 10 december 2001

Inflyttningsfest

Tjoho!

I lördags var jag på inflyttningsfest hos en vän. Som vanligt i det gänget konsumerades en ansenlig mängd alkohol och som vanligt drev vi varandra längre och längre i "kom igen nu då, du törs inte" landet. Tyvärr tror jag att jag vann. Men det glömmer vi, eller hur Sofia? *ler*



Än en gång är jag positivt överraskad av Grand, Ludvikas snudd på enda uteställe för folk under 30. Musiken var klart godkänd större delen av kvällen, inte likt Grand som mest spelar HipHop på fredagar och remixade 80-talshits på lördagar. Men i lördags var det mer åt trancehållet. Underbart.


Mer saker som jag kan kalla "än en gång" är fars oförmåga att anpassa sig till 2000-talet. Han såg väldigt sträng ut och lät hemskt förmanande när han fick veta att det var en tjej som bjudit mig på fest. Alltså, inte faktumet att det var en tjej utan att det var en annan tjej än den jag är tillsammans med.

Att en kille kan vara enbart kompis med en tjej och inte ha något intresse att hamna i säng med henne är tydligen ingen möjlighet. Nu hamnade vi förvisso i sängen ändå *skratt*

Se bilder från festen här: http://www.arnesson.nu/foto/011208/

Sportarbettan här på lunar tyckte att jag hade vissa likheter med Ricky Martin på sista bilden. Jag valde att ta det som en komplimang trots att jag inte anser det som snällt att jämföra mig med den smörsångaren .)


Söndagen ägnades till stor del hos syster-yster i Örebro och julhandel, nu är alla klappar handlade, tror jag :) Tack för maten ysteros!

Jag tog med systersonen Mattias till Mariebergs komercentra där han fick köpa två presenter till syrran. Det måste vara ett hett raggningsknep, att ta med en liten unge till affären. I vart fall om man är kille .) Det blir en helt annan dialog på något vis.

*tipsa*


Ikväll är det julbord nummer två för året, den här gången med kollegorna från Västerås. Jag ska inte frossa i samma mängd den här gången men jag ska försöka fokusera mig på proteinet :)

Ha det!

fredag 7 december 2001

Frossat i lik.

Tjena-mors!

Igår var det julbord till lunch, vi mutade ABB så att vi kanske får vara konsluter här ett tag till. Vi åt på Vanbo Herrgård.

Jag har räknat ut att jag åt av inte mindre än elva olika djur. När man ser det så är det lite halvmakabert. Men ack vad gott! Efter tre tallrikar med mest kött ansåg jag att jag fått nog och tog en tallrik med lite efterrätt istället.

Igår struntade jag totalt i mängden kalorier, men jag försökte se till att så mycket som möjligt av det jag åt var protein. Det gick ganska bra.

-+-+-+-+-+-+-+-+-

Härom sistens var det en insändare i Ludvika Tidning som skrev något om att julen var dödens högtid och att vi frossade på lik. Det stämmer bra.

Jag kunde inte låta bli att skratta åt den fullständiga ignorans denna person som skrev insändaren besatt.

Hur kan man tro att vi efter att ha ätit kött i så många tusen år helt plötsligt kan livnära oss på enbart växter igen? Evolutionen fungerar inte riktigt så snabbt är jag rädd.

Men visst, det måste finnas människor som har bättre anlag än andra att utvinna protein ur grönsaker och med tiden skulle dessa individer -enligt evolutionens principer- bli i majoritet och människan skulle överleva ändå. Eller så gick vi under helt vilket troligen vore det bästa ur djurens synpunkt.

Fast om man kollar på _varför_ gräsätarna anses vara de lägst stående individerna kan man se att med mer proteinrik föda (e.g. kött) så får arten mer tid till utveckling och generell överlevnad. Evolutionen strävar efter det så jag tror inte människan kommer att återgå till gräsätare någonsin, om vi inte aktivt väljer att gå den vägen.

Visst är det fördjävligt att köttindustrin misshandlar djuren till den grad innan de blir vår mat, men att vägra äta kött kommer inte att fungera som botemedel på det. Vi ska inte fokusera oss på att inte äta kött, utan på att få köttindustrin att se till djurens bästa. För att göra det måste vi som konsumenter agera och välja produkter som framställts på ett så djurvänligt sätt som möjligt. Det kommer att kosta oss konsumenter mer att få dessa produkter, men det kan det vara värt.

Pengar styr hur köttindustrin gör, tjänar de mer pengar på att misshandla djuren så kommer de att göra det. Men om efterfrågan på misshandlade djur krymper i förhållande till bra omhändertagna diton så kommer marknadskrafterna att reformera köttindustrin till något bättre.

Att ett gäng militanta idioter springer runt och spränger scanbilar öppnar förvisso våra ögon för debatten, men de kan inte debattera som folk och blir istället utskrattade. Terrorism är fel väg.

Människan behöver i dagsläget kött för att må bra och det är inget vi kan ändra på de närmaste tusen åren, så jag tycker vi ska inrikta oss på att få köttindustrin att välja bättre metoder.

torsdag 6 december 2001

Jag har blivit helt galen.

Eller. blivit och blivit?

Imorse vaknade jag strax före fem och var pissnödig, efter uträttat behov la jag mig i sängen igen. En timme senare skulle klockan ringa. Jag kände mig förhållandevis pigg så jag fick någon knäpp och gick upp istället.

Jag skulle ha satt upp min ljusslinga på balkongen redan i söndags, men det hade inte blivit av så jag gjorde det efter frukosten.

Efter det konstaterade jag att gårdsplanen utanför hyreshuset behövde skottas (vi har äntligen fått snö - tjoho!) så vad gör jag? Japp, ut och skotta! En timme senare var det klart. Blötsnö är tungt :)
Sen plockade jag fram resten av julsakerna, gjorde mig iordning och åkte till jobbet i lagom tid.

Jag tror jag ska göra det här till en ny vana. Efter jobbet får man ändå inget gjort hemma så man kan väl lika gärna pyssla lite innan? Istället för att bara slänga i sig frukost och åka till jobbet...

Får väl se hur trött jag blir först :)
-+-+-+-+-+-+-+-+-

Wohoo! Nu har vi biljetter till Sagan om ringen! Jag & Anki ska åka till syrran i Örebro och där ska vi alla tre gå och se den :) Jag tror det är en film man ska se på en bättre biograf än den vi har i stan' .)

-+-+-+-+-+-+-+-+-

Idag ska vi äta julbord till lunch, gratis är gott!
-+-+-+-+-+-+-+-+-


Igår, när jag tog min snudd på dagliga promenad försökte jag göra en gigantisk snöboll av kramsnön. Tyvärr sprack den när jag kommit en bit på väg *sucka* Men det var skoj att leka lite i snön :) Jag hade med kameran så jag fick till några rätt ok vinterbilder i vart fall, men det hade varit bättre med dagsljus alternativt stativ. Fast hur ofta kan det inte vara bättre? Usch, så ska man inte tänka :)
Nå väl. Må väl :)


onsdag 5 december 2001

Kalorifnatt

Jaha, så har det då hänt. Jag har läst och lärt mig "för mycket" om näring, träning och liknande.

Av ren nyfikenhet kollade jag igår hur mycket kalorier jag förbrukar på en dag i snitt, sen kollade jag hur mycket jag borde äta för att bli av med fläsket (mindre så klart). Sen kikade jag noggrant på vilken fördelning dessa kalorier ska ha. Alltså, hur många gram protein, kolhydrater repsektive fett ska jag äta.

När jag ändå kommit så långt i mitt pillande gjorde jag en snabb tabell över vad och hur mycket jag äter och kom fram till att jag äter för mycket fett och för lite protein.

Nu när jag vet det kommer jag att anpassa min kost efter det. Fan. Jag som hade lovat mig själv att inte bli så galen att jag börjar räkna kalorierna jag slevar i mig. *bankar skallen mot väggen*

Nåja.

Förändringen blir initialt inte så stor *lovar* Jag ska bara byta mellanmjölken mot lättmjölk istället :) Men i alla fall? Slår vad om att jag kommer att skriva upp hur mycket jag tar av var ingrediens i mitt nästa storkok och gör en uträkning på näringsinnehållet per portion.

Ack.

Ibland tycker tom jag att jag går för långt *skratt*
Jag får trösta mig med att det kommer att bli enklare att nå den fysik jag vill på det här sättet :) Alltid något...

tisdag 4 december 2001

Mercedesägare tänker inte.

Hallåj!

Så har jag då varit till Östersund tur & retur. Tog bilen i torsdags efter jobbet och efter sex timmars mörkerkörning var jag framme.


Det var så skönt och skoj att träffa min älskling igen! *puss på älskling* Och tack för allt!

På söndagen körde jag hem redan på förmiddagen och c.a. sex timmar senare var jag hos mina kära föräldrar i Nyhammar och tvättade bilen.


Under denna 100 mil långa resa gjorde jag några upptäckter:

1) När vägverket sätter upp skyltar som det står "Stor renfara till Rätan" på och sedan sätter ut ytterligare "Varning för ren"-skyltar efter vägen ska man ha kameran tillgänglig. Vilket jag hade. Så nu har jag några suddiga kort på renar :) Det var inte läge att stanna där de stod så jag knäppte några kort i förbifarten. Jag vände och tog några extra :)


2) Från Ludvika till Orsa saltar de vägen. Under den sträckan är det vindrutespolare "på" som gäller. Men efter Orsa till Östersund saltar de inte vägen. Då är det äkta vinterväg. Man kan se ut genom rutan och man vet att det är halt och folk kör därefter (de flesta). Tänk vad fantastiskt det vore om de kunde ge f-n i att salta alla vägar! Uj. Men det skulle aldrig godkännas för jag misstänker att det är Stockholmarna som inte kan köra på vinterväg som bestämmer vart det ska saltas: Från Stockholm till Sälen dit de åker och åker skidor och gnäller på skoterägare som stör deras semester. Sen att vi lantortsbor får stå ut med motorbåtar i skärgården är en helt annan sak. Oj. Spårade visst ur :)

3) Äger man en Mercedes gäller inte någon lag. Jag menar inte bara Sveriges lag som begränsar hastigheten på våra vägar utan även fysikens lagar. Det verkar på något vis som att eftersom bilen är Tysk är den byggd att köras på Autobahn. Därmed gäller inte hastighetsbegränsningar för det bilmärket. Vidare har kunden betalat flera gånger mer för sin bil än resten av bilägarna och därmed har de en bil som inte följer fysikens lagar vad det gäller friktion och därmed kan de susa fram i Autobahnhastighet trots att vägen är alldeles vit med en fin isskorpa inunder. Fantastiskt. Min nästa bil ska bli en Mercedes - not! Av alla galna omkörningar jag fick vara med om så stod Mercedes för över hälften. Onaturligt. Själv körde jag om två fordon på 100 mil och jag körde inte i snigelfart utan med skallen. Jag misstänker starkt att det är Stockholmare som köper en Mercedes för att kompensera och dölja andra brister, omdömme i trafiken till exempel.
4) När man passerar en bil som ligger på taket i diket förstår folk bakom att det kanske är halt det där "vinterväglag" de läst om, då kommer de ihåg att hålla avstånd till framförvarande bil. En stund i vart fall.


5) När man åker Inlandsvägen är det mestadels 90-sträckor, men ibland blir det 70 och gud förbjude även 50 på sina platser. Genom små pitoreska byar som av någon anlednig ligger mitt på vägen. Eller är det vägen som går rakt igenom dem? I vart fall finns begränsningen 50 av någon anledning, säkerhet för de som bor där och små barn etc.. Därför tycker jag att man ska hålla dessa. Men när man gör det kan man räkna med att folk smyger upp sina bilar i arslet på en själv och gör en desperat omkörning vid första tillfälle. Märk väl att jag inte skrev "första bästa" utan bara första. Detta till trots att de verkade fullkomligt nöjda med att åka i min tidigare hastighet på 90-sträckan i några mil innan och inte körde om trots att det var lååånga rakor med bra sikt, inga möten och förhållandevis bra väg.


***

Man kan bara hoppas att evolutionen tar hand om dårarna i trafiken och att de inte tar med sig några vettiga bilister i sin dödsfärd...