Hög på livets narkotikum
Hallåjsan käre besökare!
Fasen alltså! Clawfinger, fint väder, gott folk på Lunar, mitt liv är så djävla underbart för tillfället *njuter* Carpe Diem och *ryser*. Ah! Jag älskar min Anki :) Hur kan man känna sig nykär efter så lång tid? Varför tänker jag? *bankar på skallen* NJUT!
Jag har än en gång upptäckt att granskog tenderar att ge min kropp blåmärken och rivsår.
Detta för att man inte kan cykla, eller försöker cykla där man egentligen inte borde.
Men för att veta vart gränsen för ens kapacitet går måste man väl överskrida gränsen emellanåt misstänker jag.
Inga allvarliga blesyrer i vilket fall. Ramlade när jag inte fick loss högerfoten från pedalen, stod alltså still. Slog knänt i några stenar. Dumt.
Varför ska jag alltid ramla när jag står still och aldrig när cykeln är i rörelse? Iofs. slår man sig mindre men det är juh pinsamt!
Sen lyckades jag få en gammal torr grangren att fastna mot axeln och den repade mig rätt fint när den gled undan. Kanske inte är så smart att cykla i bar överkropp? *ler*
Var till Jätturn igår. Det är ett naturreservat utanför Ludvika på vägen mot Borlänge. Där finns en liten sjö med ena ”stranden” som en klippa och i denna klippa finns en grotta i vattennivån. Man kan låna en eka på platsen och ro in i grottan.
Tydligen lär kungens namnteckning finnas ristad inne i grottan, men det såg vi inte. Letade iofs. inte heller :)
Det skulle vara rätt fränt att bada där tror jag. Om det är djupt bredvid klippväggen och inga hinder under vattenytan borde man kunna dyka från klippan :) Eller simma in i grottan..
Gjorde mina patenterade varma mackor igår *jummy* Recept finns under ”prylar”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar