Idre

Skrivet 2009-09-01

Planen var egentligen att bila upp till Jämtland och knalla triangeln mellan Storulvån > Sylarna > Blåhammaren men tiden blev knapp, vi hade bara från tisdag eftermiddag till fredag kväll. För att slippa lägga så mycket tid på själva bilandet nöjde vi oss med Idre och fjällen där.

Dagen vi kom fram knallade vi upp på Hemmeråsen (869 möh) och hamnade oväntat över trädgränsen och bland renarna direkt.

Det var en fin kväll och utsikten var det inga fel på, här själva Nipfjället (1.192 möh).

Omårdets mest karakteristiska fjäll, Städjan (1.131 möh).

Minst lika oväntat som renarna och kalfjäll var detta extremlåga utkikstorn av samma sort som på Dammsjöberget utanför Ludvika.

Eftersom kvällen fortfarande var ung knatade vi upp på Nipfjället med. Jag gick aldrig till högsta punkten då det började skymma och Anki väntade längre ned, men jag anser mig vara en moralisk bestigare av fjället. Städjan i bakgrunden och lättare att känna igen än från bilden ovan.

Dagen efter startade vi i Gränjåsvallen med siktet inställt på Städjans topp.

Snart nog var vi över trädgränsen och fick fjällkänsla.

Började branta till mot slutet strax innan toppen.

Men rätt snart var vi där.

Hade hittat en flaska Rose på PET-flaska som kändes lämplig att bära med till toppen, skål!

Väl tillbaka vid bilen var frisyren mer naturlig än på mycket länge. Städjan i bakgrunden där vi var tidigare under dagen.

Det värsta med att vandra i fjällen är att få i sig bra frukost...

Tur vi checkat in på Pernilla Wiberg Hotell i Idre Fjäll istället för att fåna runt med tung packning och tält. ;)

Vi var lite trötta på spartanska boenden efter Köpenhamn och seglingen och skämde bort oss lite, klart prisvärt! Speciellt som vi ändå hade behövt lägga motsvarande hög slantar på campingutrustning annars...

Nästa gång hoppas jag dock på lite mer genuin fjällvandring även om Idre var riktigt fint och trevligt!