Glentress
Del 2/5
1. Resan till Glentress
2. Glentress
3. Innerleithen
4. Inofficiella Glentress
5. Hemresan
I Glentress knallade vi in i cykelbutiken The Hub och hämtade de bokade cyklarna, min kompis för resan var en LaPierre Zesty 314. Sen satt vi snart på cyklarna och var på väg uppför.
Glentress är en av sju "Stanes" där det byggts stigar enkom för MTB och av klättringen att döma skulle den här resan bli kanon! Bankade kurvor, små frivilliga knix och någon liten nedförsbacke som omväxling. De har lagt mycket jobb på klättringen, det var uppenbart att utförskörningarna skulle bli något utöver det vanliga!
En bit upp stannade vi på en rastplats och njöt av utsikten.
Per klättrar.
En kort liten tjuvkik på filmen som kanske kommer inom ett år, direkt från kameran:
Stigarna nedför visade sig vara helt sanslöst bra, bankade kurvor, pumpbara hoppkullar och allt slätt tillrättalagt utan brakebumps, rötter, lera eller aviga stenar. Bara att flowa fram och njuta av farten, bergochdalbanecykling! Helt sanslöst bra flow faktiskt. Inte gjorde vyerna ont heller.
Ont fick däremot Peter som efter lunch kraschade, faktiskt ganska precis där han står mitt i översta bilden fast någon timma senare. Efter en vådlig flygtur över styret blev det en stumsmäll i backen och han klagade över ont i axeln och bröstet. Han fortsatte trampa uppför men tyckte det gjorde för ont att andas djupt så han vände ned till cafét igen.
Resten fortsatte lite modstulet klättrandet mot toppen av det röda stignätet; Spooky Woods.
Eftersom jag mest filmade under resan saknas bilder på någon av de fantastiska nedfarterna vi fick njuta från Spooky Woods och tillbaka till cafét. Men lika frånvarande som bilderna är, lika fantastiska var nedfarterna. Flow de-luxe!
Nästa dag skulle vi cykla i Innerleithen där vi bor, så några av oss trampade asfalt tillbaka hem via Cardrona och Traquair. Här är en vy över River Tweed i Cardrona, ett välkänt fiskevatten.
Nicklas körde med fallne Peter till sjukvården som till sist konstaterade att han punkterat lungan och blev inlagd på observation. Färdigcyklat redan efter en halvdag, för vad som egentligen var en liten skitvurpa som lika gärna kunna hänt på parkeringen. Maxmimal otur. :(
Totalt blev det under dagen över sju timmars cykling och strax över fyra mil, rejält öm i baken och trötta ben.
Del 2/5
1. Resan till Glentress
2. Glentress
3. Innerleithen
4. Inofficiella Glentress
5. Hemresan
4 kommentarer:
Fyy fan vad avis jag blir... Grymma grusserpor med.
Nog för att Hellas är kul men nåt sånt där vill man ju göra.
Sött! Tråkigt för Per dock.
Utan att ha provat, blir det inte lite lamt helt utan stök?
Micke, det var Peter och inte Per som gick sönder. Men likväl tråkigt...
Det finns hopp och dropps även om inget är stort, dessutom finns ett antal inofficiella stigar som är klart stökigare. Men det mesta är välkammad stig byggd enkom för att vara flowig och kul - något de lyckats väldigt väl med.
Runt Kinnekulle finns passager som påminner, som stigen ned från Stenbrottet mot campingen och stigen från Högkullen mot campingen. Kan tror att Syterbäcken också är av den här typen. Det är inte full on DH utan snarare någon slags XC-DH där man bara pumpar sig fram och njuter av G-krafterna i burms och svackor samt seglar lite ledigt över krönen.
Djävligt skoj oavsett vad man kallar det. :D
Visst har jag kört flera stigar som (åtminstone delvis) varit bättre men inget område har kunnat leverera så många timmar sammanhängande skoj!
My bad med namnen. Per, Peter...same same... Tråkigt likväl.
Låter som det är värt ett besök!
Skicka en kommentar