lördag 5 juni 2010

Inofficiella Glentress

Del 4/5
1. Resan till Glentress
2. Glentress
3. Innerleithen
4. Inofficiella Glentress
5. Hemresan

Vår decimerade grupp gav sig ut på sista dagens cykling, Peter fortfarande kvar på sjukhuset även om läkarna tyckte det hela såg ut att gå rätt väg!

Den här gången var det min tur att köra bilen till Glentress medan de andra trampade asfalt dit, något de verkade gilla extra mycket eftersom de aldrig svängde av mot Cordrona i Traquair utan fortsatte rätt fram mot Kirkhouse... Det gav mig dock lite extra tid att bekanta mig med Jonas kompis Sanny "The Brilliant Kid" som bilat dit från Glasgow för att guida bland de inofficiella stigarna i Glentress.

Även med guide tvangs vi trampa uppåt...




Vid toppen av Spooky Woods letade Sanny upp lera åt oss, något som ditintills varit sällsynt.



Sedan väntade en tight stig med en del knepiga dropp och snorhala NS-byggen (på låg höjd, tack och lov). Jag halkade av den första NS-bron och därmed försvann all min förmåga att balansera, fick gå förbi allt av trä. Ibland funkar det bara inte...

En stund efter lunch kände jag mig perfekt mätt på stigcykling och hade bara tänkt mysflowa lite som punkt på resan, något fler i gruppen tyckte lät fin-fint. Sanny lurade dock iväg alla på den svarta rutten genom att inte alls skoja som jag trodde, man får se upp med den killen! :D

Trots de extra klättringarna det här vägvalet innebar var jag glad att jag gjorde det, än mer fantastisk stig men av mer naturlig karaktär. Dvs. med rötter och stenar även om de var både färre och mindre än man är van.

Harri klättrar upp den sista biten, nu börjar molnen tappa några enstaka droppar vatten på oss.





Uppe på en av topparna.





Respect!




Efter "Brittney Spears" klättrade vi upp till den riktiga toppen, sen började det bli ont om tid så alla genade över till Spooky Woods och flowade ned en sista gång.




Ett litet smakprov på Glentress bästa stig; Pie Run:





När cyklarna till sist var återlämnade hamnade alla utom Sanny i koma över en försvarlig mängd med små chipspåsar.




Per visar tecken på att ha svettats en del under dagen...




I bilen på väg tillbaka till Innerleithen gick det till sist hål på de där mörka molnen som hängt över oss sedan lunch - och vilket hål sedan!


Sammanfattningsvis hade vi fantastisk tur med vädret, alla hade med regnkläder och ingen använde dem (under cykling). Ingen hade med solskydd, alla hade behövt det - speciellt jag som är "ginger"...

Del 4/5
1. Resan till Glentress
2. Glentress
3. Innerleithen
4. Inofficiella Glentress
5. Hemresan

10 kommentarer:

Mickegillarcyklar sa...

Moar goodness!
Hur var Zestyn?

Tobbe Arnesson sa...

Zestyn var riktigt trevlig faktiskt men jag var inte alls nöjd med den Fox Float RL som satt i fronten, den var inte alls bra på småsaker. Förvisso var den lite för hårt pumpad men borde definitivt varit mer följsam. Det var andra gången någon hyrde den cykeln så den kanske inte var helt inkörd, men jag gav den ändå runt 20 timmar...

kalle bern sa...

Underbart jag längtar tillbaka varje dag sedan jag var där. Heter den pumpiga delen av magicmushrooms pie run? Jag trodde att det var mushroom pie.

Trevligt att läsa om gamla bekanta stigar.

/Kalle

Fredrik sa...

Den där stora pumptracken ser helt underbar ut..

Tobbe Arnesson sa...

Kalle, Pie Run leder till Mushroom Pie som leder till Magic Mushroom. Det är nog möjligt att det jag visar på film är Mushroom pie faktiskt... Oavsett var de tre en väldigt bra kombination som jag skulle kunna köra i en evighetsloop tills jag ramlar ihop i en hög! :D

Per sa...

Jupp, Mushroom Pie var stigsnutten på filmen. Fantastiskt vad mycket stigglädje man kan krama ur på knappa 10 höjdmeter! Håller med Tobbe att combon Pie Run - Mushroom Pie - Magic Mushroom inte går av för hackor!

Niklas Gunnarsson sa...

Helt underbar stig! Och hade sandwichtjejen varit framme med sin alien vortex och tweakat fram en oändlig loop kring Mushroom Pie hade jag inte varit ledsen alls.

(obs internt skämt för oss som var med på detta epic äventyr..)

kalle sa...

Vi körde varv på den filmade sektionen, jag plåtade lite men de andra som var med körde fler än 15 varv. Det var helt jävla underbart. Pie run eller mushroom pie är typ 5 fallhöjdsmeter och så jävla kul. väl disponerade metrar som skulle få plats på en tomt. (om den inte ligger i stockholm). Kul att läsa!

Jonas sa...

Dags att åka dit igen snart?

Tobbe Arnesson sa...

Sämre saker skulle man ju kunna hitta på...