Finnmarksturen

Jahapp. Så i söndags, den 27:e augusti 2000 var det dags för den tionde Finnmarksturen i Ludvika. Finnmarksturen är nordens största mountainbikelopp med gemensam start. 112km skogsstig, grusväg och lite asfalt.

Jag premiärkörde Finnmarksturen i år. De var faktiskt den första idrottstävling jag ställt upp i som inte haft med skolan att göra, om man inte räknar en del modellflygtävlingar som SM ’93 iofs.

Jag åt nog den nyttigaste frukosten i hela mitt liv också; risgrynsgröt, smörgås, ägg och nyponsoppa. :)

Nåja, själva turen gick faktiskt bra, men usch vad jobbigt det är. Men det roliga upphäver det jobbiga så det blir nog garanterat Finnmarksturen 2001 för min del :)

Det tog mig och min vän Harri 8h, 18 minuter och 43 sekunder att trampa runt hela banan. Jag fick en hedrande 1718:e placering medan Harri fick 1719. Gissa om jag mobbar han nu :P

Det var i år 2094 startande så vi kom inte sist iaf :)

Målet för min egen del med turen var att komma runt och hinna i mål innan de ’drog snöret’ vilket gick alldeles utmärkt. Nästa gång ska jag försöka slå min tid.

Den som vann, Erik Ljungåker, åkte på strax över fyra timmar så man har en del tid att knappa in på innan man kommer först :P

Det kändes rätt tungt när vi åkt halvvägs att de första redan kommit i mål. När vi hade två timmar kvar till målgång hade de prisutdelning *skratt*

Nåja. Innan man lyckas kapa tiden till 6h blankt lär man väl aldrig få se prisutdelningen, inte om man ställer upp i turen iaf. och ställa upp ska man självklart göra :)

Måste nog mala en del grusväg till nästa år, vi har mest cyklat i skog på fina stigar inför turen, men man behöver inte så mycket teknik som vi trodde. När det går uppför i skogen blir det kö och man får kliva av cykeln och vackert promenera upp, i nedförsbackarna kan man inte släppa på utan man får hålla igen och se upp så nötterna framför en inte kör i kull.

En del av de som var med hade nog aldrig cyklat i terräng tidigare, inte för att jag på något vis är en duktig MTB-åkare men nog borde man klara att hålla cykeln upprät i en nedförsbacke som inte är någon speciell match egentligen. Jaja, tur man kom förbi den dåren innan han drog i kull :)

Väl mött i turen 2001!