Fick inte med mig något sällskap idag. Det blev därför en solotur på nordvästra Väsman, startade vid campingen och följde land i stor utsträckning för att lugna Anki.
Kom strax bortanför Morhagen när det var slut på åkbar is.
Another bucket for Mr. Creosote please.
Vände tillbaka samma väg som jag kom, den stora röda byggnaden är där jag började.
Även om isen var grå och tråkig så fanns det små titthål här och där. Nu har jag börjat leta mig söderut efter iskanten.
Men mest var det som att åka runt på en ljusgrå apelsin (samma struktur, bra fäste men inte så tyst).
Kul "stengård" öster om Ullnäset.
Trodde aldrig jag skulle komma fram till iskanten och hann bli rejält trött.
Mellan Mässanlandet och Granön var det dock slut på den gamla isen och öppet vatten.
Fin spricka.
Rosa moln!
Det känns lite konstigt att åka över ett sådant här parti, men det hade frusit ihop fint.
Månen och grundet norr om Ullnäset.
-8°C sätter is i skägg.
23 km senare var jag äntligen tillbaka på utgångspunkten, skippade ett gäng vikar på tillbakavägen.
Här är en dynamisk karta om någon är extra nyfiken. Det skulle gå att åka på allt mellan mina vändningspunkter, men jag håller mig på "säker" is när jag är solo.
När vi åkte in till stan för lite matshopping kunde man se att isen lagt sig i Sörvik och inne i Ludvika, synd på så sätt att den kommer bli snötäckt på måndag om prognosen stämmer. Men imorgon ser ut som ännu en bra dag att vara på glid!