Åre

Skrivet 2009-09-01

Dags för årets Årevecka. Femte gången i Åre så intresset för att fota och filma var lågt, speciellt som jag filmade massor förra året som jag inte ens orkat redigera än.

Här följer dock några enstaka bilder som behövde tas under veckan...

Tobe kollar in forsen på Bräckebäck.

Obed och pbeijer mekar i början av Hjulingen.

Harri och någon mer cyklar utför Hjulingens sista stigsnutt, fotat medan jag cyklade parallellt på vägen.

Prognosen lovade regn för onsdagen som inte kom, så vi cyklade fast vi tänkt oss vilodag. Prognosen för torsdag var också regn, som inte kom. Fast nu tog vi vilodag ändå. Efter att ha varit i Åre så många år började det bli dags att se något annat än själva Skutan, som Tännforsen.

Klart mäktigt!

På andra sidan växer några riktiga Kalle Anka-julgranar om någon letar. ;)

Färden gick vidare längs med 322:an västerut tills vi hamnade i Trondheim. Där besökte jag Vinmonopolet och köpte åtta öl. Harri köpte några Coca Cola till sin samling. Vi köpte alltså det som är billigt i Norge. ;) En blå Chimay kostar på Systembolaget i Sverige 28,30. I Norge kostar de över 59 SEK, dvs. dubbelt så dyra. Ölhyllan var inte stor, men det var i vart fall kvalité det som fanns.

Dagen efter var vi tillbaka på berget igen, sikten var allt annat än bra!

En bit ned hamnade man dock under molnen. Sen kom det in lite rengmoln så sikten blev än sämre, men skoj för det! :)

På kvällen gick vi på Madonna som sålde sin Italienska glass för 5,- per kula, beställningen blev därför lätt: "Jag tar en av varje utom kokos." 11 kulor glass gör en ganska kall faktiskt. Bäst var citronglassen men chokladen var inte dum den heller!

Pelle behövde ingen citronglass...

På Gloryns premiärtur hittade jag ett inplastat kort som gav mig fem poäng i Nalle-Jakten, sedan dess har det suttit mellan ekrarna. Redan första Åredagen påpekade flera att det höll på att lossna men på något sätt lyckades det hålla sig kvar hela veckan och de 50 milen hem igen.

Men nu är det inte mycket kvar av det stackars kortet, får väl anse cykeln inkörd nu antar jag?

Det blev inte fullt så mycket cyklande som jag önskat då en del tid fick läggas hos vårdcentralen (mer om det i ett senare inlägg). Mot slutet kändes det som jag började glänta på en dörr till nästa nivå av DH-cykling med klart mer fart och flyt över stöket, lite surt att åka hem innan man hann kliva genom den dörren faktiskt. Hoppas dörren håller sig lite på glänt till nästa DH-resa... Samt att den resan är lika späckad med kul folk, många gamla vänner som lyckades sammanstråla i Åre den här veckan. Kram på er!