Långa Lugnet, 86 km MTB 010812

Ännu en cykeltävling avklarad, det börjar gå rutin i det här :)

Torsdag till lördag vila och kolhydratsladdning. Trycka i sig maten, man är aldrig hungrig.


På lördagen tog jag cykeln på biltaket och åkte upp till mor&far för att hälsa på syrran och hennes *funderar på en bra term* ...prospektstadiet är nog redan avklarat... *fundera* Tja, för allas bästa får ni fråga syrran hur hon definierar relationen. Kallar honom syrrans playboy så länge .)

Jag hade bara talat med honom i telefon förstår ni, så det var roligt att se hur han såg ut. Med hopp om att han läser detta kanske jag ska orda lite om hanses klädsel för dagen med byxor uppvikta till tre-kvarts längd. Man kan undra om det berodde på att han nyss åkt forsränning och trodde att dalälven skulle svämma över eller om killarna ser ut så i Halmstad. Kanske hade Robert fel i ”Glenn Killing i Manegen”, måhända ligger fjollträsk något längre söderut än Tokholm? Typ Halmstad?

Nej då, jag förstår faktiskt att det är s.k. modernt, men lilla Nyhammar är nog inte riktigt moget för moderniteten i fråga än *skratt* Mången modefluga hinner blomma upp och dö ut innan Nyhammar får nys om att den ens existerat, om ryktet någonsin kommer dit :)


Nåja. Anledningen till att cykeln förärades denna bilresa var att jag ämnade göra två flugor på smällen, träffa syrran med respektive samt fixa iordning cykeln inför Långa Lugnet anno 2001.

Det kändes lite knepigt att äta pasta och cheddarost när resten åt potäter och stek dock :)

Under servicen upptäckte jag att framdäcket har en fin bristning på gång på däcksidan, det oroar mig rätt mycket men jag har inte råd att köpa ett nytt framdäck för tillfället.

Söndag morgon startade redan vid sju på morgonen med frukost och packning. Harri hade missat bäst-före-datumet på anmälningstiden så han tvangs efteranmäla sig, en aktivitet som var tvunget avklarad till 10.00 då starten gick 11.00. Fast Harri var orolig att inte hinna så vi skulle vara på plats redan vid 09.15 hade han funderat ut. Således avfärd från Ludvika 08.15.

Väl i Falun var processen kort så vi satte oss i bilen för att fördriva tiden. Det börjar bli något av en klassiker med unge herr Arnessons galenskaper på tävlingar och här är Långa Lugnets:

Bilen bredvid vår på parkeringen spelade någon slags modern musik, minns inte vad, men det kan ha varit åt HipHop-hållet. Baktill stod en kille och klädde om inför loppet, max 20 år, med familj. Jag kunde inte låta bli att slå på P2 och Operatimmen och spela så där lagom högt och digga i takt med musiken. Grannkillens min var betalbar :)


09.30 lyssnade vi på lokalradion för att höra den fina väderprognosen: ”Regn följt av skurar”. Det regnade redan innan vi kom fram till Falun och det verkade inte upphöra. Alltså regnställ och skärmar på.


10.00 lät inte prognosen ett dugg bättre så det var bara att ge sig ut och byta om.

10.55 släppte jag ut lite luft ur däcken för att få bättre fäste på regnvåta stenar och rötter.

11.00 gick startskottet och startområdet var brett och fint, dessvärre var snart vägen inte alls bred och det uppstod ett visst kaos när det breda startfältet skulle makas ihop på den smala vägen. Folk verkar inte kunna cykla utan tvangs sätta ned foten hela tiden istället för att bara ta det lugnt. En del panikartade stopp uppstod alltså.


Efter en mil i det minst sagt blöta vädret kände jag hur luftrören drog ihop sig och jag bryskt blev påmind hur min ansträgnings/kalluftsastma ter sig. Inte alls lustigt. Jag fruktade att det inte skulle bli bättre utan bara värre så att jag skulle tvingas bryta när vi passerade starten efter två mil.

Dock hade jag totalt glömt bort det hela en stund senare så det var för väl :)

Uppe vid hoppbackarna vid Lugnet, strax innan varvning vid starten började den första lite knixiga stigen. Som vanligt undrade man varför folk klev av och började gå när cyklingen blev rolig :)

En bit in på stigen såg jag en man som inte borde ha cyklat, han hade rivit upp cykelbyxorna så halva skinkan syntes. Kan iofs. ha varit någon annans fel men ändå :) Jag undrar om han bröt?

Stigarna i Långa Lugnet var perfekta, tekniska eller snabba. Men nästan hela tiden breda nog för omkörningar, vilket är kritiskt för mig. Jag kör alltid mycket fortare än de andra på stigarna, fast de kör om mig på grusväg :) Spela roll? Det skingrar i vart fall männen från XC-åkarna :P

På det hela taget tvangs vi kliva av cykeln och gå väldigt sällan, fast jag valde att gå uppför flera backar av typen grusväg för att skona min rygg och sträcka ut lårmusklerna för att få bort mjölksyra och kramp. Hade det inte varit för regnet hade man nog kunnat cykla hela tiden, men leran gjorde det lite slirigt på stenar och så, trots att jag släppt ur lite luft.

På ett ställe såg jag en man som låg på rygg med ett blödande ben. Ovanligt mycket olyckor, troligen på grund av underlaget.

Grusvägarna var säkert i samma procenthalt som de alltid är, men det var väldigt långa partier med grusväg mellan stigarna som kändes rent ut tråkiga, fast de har jag förträngt redan. Jag minns bara att jag tyckte de var tråkiga :)

Jag hade mjölksyra i säkerligen fem kilometer utan att det släppte vid ett tillfälle. Dumma lervälling :P

Det hela var egentligen tämligen händelselöst, vurpade inte ens. Börjar bli dålig stil tycker jag :P

Jag spöade Harri med flera sekunder den här gången - hehe.


Så, eftersom folk verkar bry sig och fråga vilken plats man kom på som andra fråga (den första är vanligen om det gick bra) så kommer här resultaten:

1:a Erik Jungåker (vilken överraskning) med tiden 3:08:05
...
306:a Tobbe Arnesson med tiden 5:45:41
307:a Harri Manni med tiden 5:45:46

Junåker körde inte ens dubbelt så fort, vicken sopa! *skratt*

Barrysoff här på lunar spöade mig den här gången *grr* Han körde på 5:42:35

-+-+-+-

På söndag är det stora avgörandet i Långloppscupen då det är Finnmarksturen, hoppas verkligen det inte blir regn igen, regn i sju mil alá Rättvik är smärtgränsen - vill definitivt inte cykla 11,5 mil i regn och lervälling om jag får välja...

Lev & må!