Slutet är nära.

Hallåjsan!

Imorgon är starten på en ny epok. Då övergår mitt och Ankis förhållande från sambo till särbo. Anki ska plugga i Östersund nämligen. Jag blir kvar i Ludvika.

Imorgon ska vi åka till Ö-sund, jag och Anki. Sen åker jag ensam hem på söndag.

Det är lätt att bli ledsen och deprimerad, men jag gör mitt bästa för att se de positiva sakerna i det hela;

Anki får komma iväg och göra det hon vill, slippa Hemtjänsten. Det är ingen plats att stanna på, jag menar efter ett år klagar hon redan på ryggen ibland.

Vi får chansen att utvecklas, båda två. Anki genom skolan och jag har mina egna små idéer, läsa böcker jag har kvar från Högskoletiden och sånt.

Samtidigt kan det vara nyttigt att lära sig vara ifrån varandra.

För min del ska det bli skönt att få lite utrymme här hemma, jag är sådan att jag behöver vara för mig själv en timme om dagen, men det är svårt i en trång lägenhet.

Vidare tar ett sambo förhållande en massa tid, så nu kanske man kan göra allt det där som man inte hinner annars, vara lite mer seriös med träningen och froda sina hobbies...

Men det är klart, helst vill jag ha min älskade Anki inom kramavstånd :’-(