Solskenshistoria

Stack tidigt från jobbet, för första gången på länge var solen framme!

Husen på Bullerberget har sannolikt Sunnansjös bästa utsikt och nu är en tomt till salu, någon sugen?

Att vara nere vid spegelblanka Väsman fick mig att bli kajaksugen...

...bäst att leva i nuet och trampa till skogs istället.

Sådärja!

Stigutforskandet tog mig ändå till vattnet flera gånger, men nu var fokus på stigar.

Snubblade över ett övergivet torp mitt på Bullerberget.

Rätt charmigt men troligen en hel del jobb att få i skick, om det inte är för sent.

Det började bli mörkt i skogen så de trötta benen fick bestämma, en skön tur till ända.

Strax över två timmar och typ 13 km, många fotopauser och en del släpa ger inte hög snittfart. Men det gav hög livskvalité och det är enkom därför jag cyklar.

Konst i kvarnen

I veckan var det höstlov = kulturlov i Ludvika Kommun, finalen var Kulturrundan där man under lördag och söndag kunde åka runt i kommunen och se konst på flera ställen. Ulla D. Karlsson ställde ut hemma hos oss i kvarnen, jag knäppte några bilder.

Det var marschaller som lyste upp hela vägen ned, de flesta inte med i bild.

Plakatet om flyghavre hörde inte till utställningen utan till kvarnen. ;)

Den högra målningen "Stall" hänger nu på prov inne i vårt hus. Både Anki och jag gick igång på den men vi vet inte riktigt var den ska hänga.

Riktigt snygga skulpturer med delvis slipad kopparplåt.

Fler tjusiga målningar, jag gick igång på den inne i hörnet.

Utöver skulpturer, målningar i akvarell och olja har Ulla D. Karlsson även gjort fina prydnadskuddar...

...samt prydnadsföremål och smycken.

Forsen i bakgrund.

Fint men svårfångat ljusspel inne på kontoret.

Ännu fler alster på kontoret.

Ulla hade gjort det riktigt tjusigt och hennes verk passade väl in i kvarnmiljön. På lördagen serverades 214 muggar glögg så det var hårt tryck på besökarna, i snitt kom det någon minst var hundrade sekund (alla drack inte glögg) - kul! Söndag var lite lugnare men det var fortfarande en strid ström av besökare.

Jag och Anki åkte runt och såg de flesta av de andra ställena också, i Fredriksberg hade de knappt haft någon besökare alls. Tråkigt, speciellt som det var sådan rusch hemma.

Lördagen den 19:e november är det julmarknad i Sunnansjö och Ulla D. Karlsson är tillbaka i kvarnen, fast det blir en ändrad utställning tillsammans med ytterligare en person.

What's up?

Bloggen har tyvärr hamnat lite i skymundan på senare tid, det mesta av små fåniga saker har hamnat på Facebook och numer på Google+.

En inte så fånig sak som jag skulle ha bloggat om var bygget av ett utebord i somras, men jag hade tänkt vänta till även soffa och fåtöljer var klara men bygget har hamnat i stillestånd och snickeritid känns nu avlägset.

De 34 arbetstimmarna det tog att göra bordet är dock väldokumenterade i Möbelsnickeri-forat på ByggaHus, så om du är intresserad är det bara att läsa.

Sista veckan i augusti spenderades som vanligt i Åre, inte heller det har det bloggats om som det borde. Här är dock några kort jag knäppte.

Ryddan skuttar lite lätt.

Lite dimma, lite snack och lite gubbrulla. Som sig bör.

Nytt för 2011 var dock en kalasfin kväll på Åresjön i kajak, det lär det bli repris på!

Fler bilder från Åre finns på Facebook och man behöver inte ha något konto där för att se dem.

Fler skoj större saker som hänt är att utvalda LEGO-nördar på SweBrick blev inbjudna till LEGOs huvudkontor i Billund, Danmark. En riktigt skoj och intressant resa, det finns ett resereportage men det kräver inloggning. När jag får fingrarna ur ska jag översätta det till engelska och lägga på min LEGO-blogg.

I övrigt känns det som det blir vare sig hackat eller malet just nu. Varit sjuk, lat och hösttrött i omgångar så jag har inte rört på fläsket sedan Åre-resan (med undantag av några gympass men det var också ett bra tag sedan). Vågen rör sig dock glatt uppåt med ett halvkilo i veckan så nu står den och slår runt 104-105, hög tid att ta tag i det hela igen alltså. Dessutom har jag märkt att det är en ond spiral att latheten och tröttheten blir allt större när jag inte tränar.

Jag har däremot tränat lite gitarr igen. Gick med i nybörjarkurs hos ABF men har lyckats överanstränga vänsterhandens långfinger, känns som inflammation och att knyta handen på morgonen gör redigt ont. Så jag får lägga gitarrspelandet på hyllan igen, synd för jag hade motivation och det kändes riktigt roligt. Får bli mindre doser när fingret är bra igen...

I lördags var det Söderbärke MikroÖlFestival, smakade 18 öl men inga direkta fynd att rapportera. Mitt amerikanska humlesug är svårstillat.

November får bli nytändning på både träning och bloggande!

Chokla'!

Något nytt att nörda in på? Igår var jag på Chokladafton i ett överfyllt Lorensberga bibliotek. Far och son från Spiinor höll låda och berättade om allt från plantage till färdig choklad med en del inbakad historik. Dessutom en hel del om hur man gör praliner, verkar relativt lätt och skoj - om man nu hade tiden...

Alla foton: Harri Manni

Vi fick bland annat smaka ren rostad och krossad kakao, faktiskt riktigt mumsig och inte alls bittert som man skulle kunna tro. De rekommenderade att använda det i müsli, på sallad och liknande och med nötkaraktären kan jag verkligen föreställa mig det som en bra idé!

Råvaran till deras chokladpraliner är dessa mjölkchokladdroppar, i muffins och sockerkaka skulle de passa fint.

Efter en välbehövlig bensträckare (träsmak de-luxe) blev det lite chokladprovning. Som med ölprovning gick vi från lätt mot tung. Först ut var en vit osockrad choklad, faktiskt riktigt god för att vara en vit choklad. Inget av toksötman och inte så mycket av det feta i munnen efteråt. Sen kom två mjölkchoklader från samma italienska tillverkare, den första med 33,3% kakao och den andra med 34%. De ynka 0,7 procenten gjorde en tydlig skillnad, rätt fränt! Ingen av dessa tre känner jag något större behov av att ha hemma.

Efter en rätt god och len men samtidigt lätt tråkig Amedei bitter på 66% fick vi äran att provsmaka fyra choklader från Willie's cacao. Dessa tokhype:ade produkter kom till Sverige först i fredags så det fick väl ses som en ära om något?

Den första var Indonesian 69, sedan Peruvian 70, Madagascan 71 och sist Venezuelan 72. Nu hände det grejer i munnen! Kraftig och komplex smak på alla fyra med tydliga skillnader. Namnen kommer från var kakaon odlas och precis som med vindruvor kommer smaken mycket från jorden det växer ur. Jag kunde inte bestämma mig för om Peruvian 70 eller Madagascan 71 var godast, mer smakning är nödvändig! ;)

Ser jag i min spåkula en kombinerad choklad- och ölprovning i hemmet i framtiden?

Grattis far!

Idag fyller far 65, har den äran!

Nätverkande

Det var till sist dags att ta tag i projekt nätverk. Har använt ett 3G-modem med knapp mottagning på stationära datorn. Har sedan länge haft alla prylar hemma för att dra sladd men så var det ju det där med att få fingrarna ur...

Började med att spana lite på vinden efter möjliga vägar. Jag är relativt säker på att det där är ett bålgetingbo. Enligt Wikipedia: "Bålgetingar bygger runda bon som kan vara stort som ett människohuvud." Det måste var en väääldigt stor människa i så fall! :-O Boet är nog en halvmeter högt, det fanns ingen möjlighet att komma nära. Kunde ana ett till bo nära den andra gaveln också men batteriet dog i systemkameran och det var ett projekt att ta sig upp på vinden.

Drog ur kabel från den före detta parabolantennen och i med CAT6 istället.

Passade på att fota den gamla elinstallationen som finns kvar på kattvinden. Eller numer CAT-vinden.

Här kändes det säkrast att borra från det här hållet. ;)

Passade på att snygga till den provisoriska dragningen till TVn också, undrar varför jag köpte billiga uttag?

Kabeln till kontoret blev väldigt enkelt dragen. Från bottenvåningen längs med skorstenen i befintligt rör till plan 3. Genom väggen till dansstudion, längs en list och in i kattvinden. Genom ett gammalt rör för den gamla elsintallationen på bilden ovan till kattvinden på plan två. Längs väggen i den kattvinden och ut i kontoret.

Bergslagstramp

Fika packat och siktet inställt på Nora/Pershyttan där Bergslagstramp fixat ett antal markerade MTB-spår. Vädret bådar inte jättegott.

Efter inköp av karta på turistbyrån i Nora var vi snart ute på stigarna. Även om det är ganska välskyltat kändes det bra att ha kartan att stämma av med ibland. Lite förvirrande att spåren har olika färg på kartan mot skyltarna, men inget större hinder.

Vi började med svart 4 Bäverslingan. Något svart slingrade där. :)

Glad Anki i fin skog. Eller var det fin Anki i glad skog?

Lite broar här och där gör att man kan stanna i sadeln.

Noterade att jag kunde känna på lukten vilken sorts biotop vi närmade oss (våtområde, barrskog etc.) men sen kom en sötaktig doft jag inte kände igen. Det luktade honung från ljungen, tror inte jag reagerat på det tidigare..

Hm, kanske hösten ändå är på väg?

Jag vet inte vad det är, men jag går verkligen igång på hyggen med gult gräs.

Lipoptena Cervi i farten.

Anki i farten.

På toppen av Digerberget borde det gå att röja fram lite utsikt över Nora, står man och sträcker på sig kan man se lite.

Glömde rostlöken hemma. :/

Strumporna gör tummen upp för Bäverslingan.

På vägen ned har det snickrats ett smågnarly Old School DH-spår, skojs! Fick fega lite med XC-utstyrsel men ett bra spår, det saknas något motoriserat i liftgatan dock.

Extrarunda blev kombo på Grön 10 > Svart 7 > Röd 3 > Röd 6. Det tog oss parallellt med den gamla handgrävda kanalen med flodpärlmusslor. Inte bara fint, bra flow också.

Utsikten, kanalen och den här "spången" har jag sett förut på en tur längs Bergslagsleden. Kul med lite återbesök.

På tal om återbesök lär det bli några fler till området, bra skit! Även bra skit att vara tillbaka på 5-Spoten, det var länge sedan sist och det är verkligen en bra cykel. Även kalas att de där mörka molnen vi såg i bilen försvann någonstans.