Tunnelseende #3

Två gånger tidigare i år har jag gjort misslyckade expeditioner i en viss utfrakttunnel. Tåg körde in i denna tunnel och fyllde vagnarna med malm från gruvan som fanns här. Första besöket saknade jag lampa, andra besöket var isen för bristfällig och vattnet för djupt. I sommar har dock tunnelmynningen dränerats tack vare ett vägbygge och därmed kan man nu vada in med vanliga gummistövlar.

I med ström i pannlamporna och genom gallret alltså...

Plaska och traska rimmar väl.

En sidotunnel som slingrade sig uppåt. Ruttet träverk och spår av en del ras nedanför mynningen, vi lät bli att utforska den gången...

I taket finns på två andra platser hål där malmen har tappats ned i järnvägsvagnarna. Här ett block med rostig vajer som håller upp en ränna för detta.

Jag har sett många olika uppgifter om hur lång denna tunnel är, den längsta har hävdat 650 meter. Det är skitsvårt att ge en bra uppskattning men jag säger 300 meter så är man ganska nära. 150 meter av dessa är vattenfyllda med 2-3 dm vatten. Längst in kunde man ana ljuset från tunnelmynningen så den är i det närmste helt rak. Längst in finns även ett par gamla buffertar så inte tågen brakade rakt in i bergväggen.

Påfyllningsplatsen där blocket och vajern ovan finns.

En gammal kanna.

Fanns en del äldre batterier som ligger och spyr ut sitt innehåll.

Något oidentifierbart som för tankarna till handgranater ala första världskriget.

Barnarbetare i gruvan? Den här sulan har inte suttit på någon vuxen persons skor...

Finns även lite gamla spadar, spett och liknande. Den första halvan är utan slipers men de finns i andra halvan (och är väldigt hala - kliv inte på dem!). Rälsen är inte kvar. Så gott som allt byggt i trä har kollapsat.

Nu hoppas jag på en lång kall vinter så skridskoprojektet får en ny chans, kanske skulle försöka leda bort droppandet som förstörde isen förra säsongen...