söndag 3 maj 2009

Amsterdam

Det hade blivit dags att inkassera min julklapp från Anki, en resa till Amsterdam. Anki har sedan länge ett par vänner i Amsterdam och de insisterade att vi skulle komma under festligheterna kring 1:a maj. Så sagt och gjort.

Amsterdam är en stad byggd kring cyklar och cykling. Det bor 750.000 invånare i Amsterdam och man uppskattar antalet cyklar till 700.000. Dvs. nästan alla har en cykel. Men det finns inga backar i Amsterdam (utom någon enstaka bro över kanalerna) och alla cyklar bara ren transportcykling. Cyklarna har därför en något lustig geometri för en cykelvan person, så även den cykel jag fick låna under vistelsen.



Att cykla bland massor av folk, spårvagnar, räls i asfalten och några enstaka bilar var inte helt lätt. Jag är inte van att hindren rör på sig. :) Det blev inte enklare av att min cykel nästan helt saknade bromsverkan. Jag var stundtals övertygad att jag skulle knocka någon som gick på cykelbanan men det gick otroligt nog bra varje gång.



Festligheterna kring 1:a maj är den så kallade Koninginnedag (Drottningdagen) då drottningens födelsedag firas och många klär sig i orange. Dessutom hålls loppmarknad över hela staden och det står diskobilar lite var stans.



De normalt 750.000 invånarna dubbleras under den här helgen, något som bitvis märktes även om vi höll oss i utkanterna av den värsta trängseln.



På loppmarknaden kunde man fynda lite allt möjligt, vad sägs om den här något makabra barnsängen?



Under våra promenader var det inte bara hundskit man fick se upp med, alla pissoarer var bokstavligen översvämmade och det rann piss längs med gatorna på sina ställen.



Djurlivet tycks dock ganska anpassat för det urbana livet, eller vad sägs om den här fågelfamiljen som byggt bo på några gamla bilhjul? Såg samma sak på andra ställen.



De som inte sålde gamla prylar hade arrangerat olika andra sätt att tjäna pengar på, som att låta folk försöka balansera ett mynt på en apelsin som flöt i en hink med vatten. Eller den här killen som fick i uppdrag att porträttera mig.



Är det inte likt, så säg? :)



Gick förbi denna rätt tuffa ratbike, notera set-back stolpen för rätt cruiser-geometri. Även om de flesta i Amsterdam tycktes ha rätt nya och fräscha bilar var cyklarna för det mesta färdiga för tippen. Antar det är meningslöst att ha en finare cykel då de stjäls fort.



Efter att ha gått runt rätt länge stannade vi på ett torg med denna armédiscobil och dansade med vårt värdpars vänner.



Hittade reklam för en kommande musikbegivelse. Holländarna tycks gilla sin elektroniska musik som var överallt, vilket iofs. är ganska trevligt jämfört med det svenska fiolgnisslet. :)



Sugen på en pee-pee-pizza?



Även nytillverkade cyklar hade samma skumma geometri som allt annat. Bekvämt och avslappnat, det är så man cyklar i Amsterdam.



Appropå bekvämt och avslappnat...



Amsterdam är ju kännt för sina slappa regler när det gäller att röka på, men att rökat kom i stora wellpappkartonger trodde jag inte. ;)



En av värdparets vänner hade fyndat en halv skyltdocka. Under kvällens gång fick dockan mer och mer kläder på sig, till sist även ett par armar. Dockan fick agera centerpelare för vårt discodansande på torget. :)



På cykelturen hem krävdes fyllemat, vad passar bättre än lite pommes och majo? Det finns f.ö. en snabbmatskedja som säljer mat ur väggen. Ett antal småskåp i väggen innehåller färdiga hamburgare etc., bara att stoppa i rätt summa mynt och öppna en lucka. Besynnerligt.



Vårt värdpar bor på en nybyggd ö som byggts för att vara bostadsområde, så ingenting på ön är äldre än åtta år - inklusive marken man går på. Rätt udda. De gräver upp botten och lastar på stora pråmar, sen dumpar de ut massorna tills de byggt en ny ö. De höll på med två nya sådana öar intill. Amsterdam är trångbott.



För att få lite lugn och ro efter allt folkvimmel och trängseln åkte vi bil till en strand utanför Haarlem, där var förvisso ganska många personer men stranden var så stor att man fick lite lugn och ro. Påminner lite om Tylösand utanför Halmstad fast mycket större, även klart fler sanddyner.



Gick runt barfota hela vistelsen där och passade på att stoppa fossingarna i Nordsjön när jag ändå var där. Faktiskt inte jättekallt och några enstaka ungar plaskade glatt runt i vattnet.



Lördag och sista dagen var vikt till shopping. Cykelturen in till centrum blev ganska holländsk med en väderkvarn i bakgrunden tycker jag. Väderkvarnen i bakgrunden är numer bryggeriet Brouwerij 't IJ.



De är ganska fina, de där kanalerna.



Att Amsterdam är en stad anpassad för cyklister syntes bl.a. på trafikljusen. På varje rödljusstolpe fanns även lampor i brösthöjd så man slapp stå och vrida huvudet av sig för att se när det blev grönt.



Medan damerna gick på shopping tog Sean med mig på en promenad runt i princip hela Amsterdams stadskärna. I en park fick jag se en sådan där öl-cykel-buss, har sett dem på bild tidigare men kul att se en på riktigt. :)



I Holland dricker man Heineken och Grolsch, inte riktigt min typ av öl. Så vi gick istället till ölbutiken Cracked Cettle samt puben Café Gollem mitt emot. Hade lätt kunnat fylla en resväska med öl från den butiken men köpte inte en enda.

Istället knallade vi in till puben och drack några öl, började med en Struis från det där väderkvarnsbryggeriet Brouwerij 't IJ. Den var rätt god faktiskt och av belgisk typ. Ingen Chimay Blå eller Rochefort 10 men väl i klass med Brother Thelonius. Kul att dricka ett lokalt öl.



Sen gick vi vidare till den relativt tråkiga Kwak som mest är rolig för sitt udda glas skull, även om ölet inte på något vis är dåligt.



Det började bli dags att bege sig till det bokade bordet på en restaurang i andra änden av stan', men innan dess var jag helt enkelt tvungen att testa Westwleteren 12. Skulle den leva upp till hypen eller inte?



Vaddå hype? Jo, klostret Westvleteren Abdij St. Sixtus som brygger ölet säljer det bara vid sin port. Man måste förboka att man kommer dit och anmäla sitt registreringsnummer, sen återstår att ha turen att de säljer just Abt 12 den dagen. Man får dessutom inte sälja ölet vidare till någon annan, så jag antar att puben töjer lite på reglerna.

Men, undrar kanske du som bara beställer in en stor stark, varför skulle det vara värt allt trassel att köpa ölet om det är så krångligt? Jo, Westwleteren Abt 12 anses bland ölnördar vara världens bästa öl (med Kaggen Stormaktsporter från svenska Närke Kulturbryggeri som tvåa).

För mig som gillar de starka belgiska alen som Chimay blå och Rochefort 10 borde denna kvadrupeltrappist vara riktigt bra, eller var allt det där bara hype för att det är så svårt att köpa?


Jodå, ölet är riktigt-riktigt gott. Svårt att säga om det är det bästa ölet av alla öl jag druckit dock, men nog är det helt klart med i toppstriden. Hype eller ej. Dessutom kostade det mig bara €12 (132,-) att prova. Törs inte ens tänka på vad en svensk krog som Akkurat skulle ta för en flaska... Så nu har jag druckit de två bästa ölen i världen, enligt ölnördarna själva.

Allt som allt har det varit en mycket trevlig resa, tack för julklappen älskling!

tisdag 28 april 2009

Senbrott

Nästan en vecka har gått sedan vurpan i Spanien. Det mesta av svullnaden har lagt sig men jag kan inte räta ut lillfingret.



Besökte därför distriktsläkaren idag som gav mig beskedet att en sena är av i lillfingret. Fick en klädsam plastmojäng som ska hålla fingret rakare om natten och han skulle skriva remiss till ortoped. Osäkert om det skulle bli operation dock, får väl leva med ett krokigt lillfinger annars?


Lite av den klädsamt blåa färg halva handen har syns även på fotot ovan.

fredag 24 april 2009

Stenar är hårda, lillfingrar spröda


Gjorde världens dummaste grej igår, flög över styret och försöka göra Anjas vinnarpose på ett gäng tämligen ogästvänliga stenar. Det resulterade -för utom ett smärre antal skrapmärken- i ett lillfinger som svullnat upp som fan. Dessutom är det rätt ömt. Guiden har kollat så det inte hoppat ur led eller är brutet men troligen är det en spricka i benet.

Avstod därför cykling igår och testade cykla idag men det funkade inte, med lillfingret ur spel försvann även en stor del av ringfingret (de sitter liksom ihop de små rackarna). Kvar blev alltså bara långfingret och tummen för att hålla i styret, pekfingret är ju upptaget med att sköta frambromsen på cykeln.

Så länge det var slätt och fint var det inga problem att cykla så, men när det började leva om och slå i cykeln (vilket det gör ungefär 99,9% av tiden på de stigarna vi kör) gjorde det för ont för att det ska vara görbart, rädd att helt enkelt tappa taget om styret i någon landning eller så.

Vi har nu tagit oss från den lilla bergsbyn Bubión till Malaga via Granada. Det innebär ett rejält lyft i boendestandard och helt annan cykling, kul att se något nytt! Idag har vi bl.a. besökt "Greg Minaar"-track utanför Granada (som jag cyklat förut, kul att återse den) samt den numer välkända SRAM-track utanför Malaga (som jag besåg till fots, vilket nog var svårare än att cykla men inte involverade lillfingret).

Nu har den värsta svullnaden lagt sig och rörligheten är förhållandevis bra igen. Ska testa att cykla med ett gäng värktabletter i kroppen imorgon, sista åkdagen och det vankas episka långturer. Men funkar det inte så tänker jag lyssna på kroppen...

måndag 20 april 2009

Spanien...

...är ungefär lika jobbigt och otrevligt som jag kom ihåg det...




:D

fredag 17 april 2009

Sopor

1:a april väcktes jag av en traktor med en sopmaskin på släp. Den försvann dock snabbt så det var lätt att somna om.


I morse var det däremot värre, strax före 05 drog Tekniska kontoret igång sina motoriserade sopborstar. Som alla andra som går med handhållna motorverktyg alternerar de mellan tomgång och fullgas hela tiden. Det skapar ett ovanligt irriterande ljud. MEEEEEEE-brrrrr-MEEEEEEE-brrrr-MEEEEEEEEEEEEEE-brrr-MEEEE, ja, du fattar. Utan vettig videoredigerare kunde jag dock inte lyfta fram detta fantastiska ljud (eller så dog mikrofonen när jag skruvade med kameran igår).


Sopor 2009-04-17 from Tobbe Arnesson on Vimeo.


Men ändå känns det svårt att bli irriterad när gruset sopas bort, speciellt nu när jag börjat cykla asfalt regelbundet. :)

Den minnesgode läsaren utan eget liv vet att jag störde mig på snöröjningen tidigare i år, tydligen hade de hittat den filmen på YouTube och diskuterat den över komradion. Enligt en bekant som sysslar med amatörradio. :) Vad de sa vet jag däremot inte...

onsdag 15 april 2009

Onsdagstur

Så var det onsdag igen! Ingen banläggare hade utsetts sist så det bestämdes att ta en tur som råkade bli samma som förra veckan, fast vi tog den andra varvet idag. :)


Sträckan är 40,9 km som vi körde på 1:27 vilket ger 28,3 i snitt. Idag var det lite blåsigt, mulet men uppehåll.



Fick nästan en smärre chock när jag kom fram till samlingsplatsen, det var ju hur många som helst! När vi rullade iväg var vi hela 21 stycken!



Tanken var att köra Belgisk kedja, dvs. två led som hela tiden bytte ut den främre föraren. I början på smal cykelbanan med mycket grus blev det inte mycket av den planen.



Men väl ute på landsvägen rullade det på fint, iaf. för det mesta. :)



Här är ett jättekort filmklipp:


Road bike: Group ride 2009-04-15 from Tobbe Arnesson on Vimeo.


Emil var med och gjorde sitt typ tredje cykelpass sedan 2004? Det gick lite tungt upp för backarna men han hängde med klungan hela tiden. Bra kämpat!



Här är någon annan jag råkade ta kort på. Med så många nya ansikten var det ingen idé att försöka etsa fast några namn. Eva-Lena och Henke från förra onsdagen kände jag dock igen. Samt att jag började prata med en Steve som nyss flyttat hit från Nya Zeeland. Lovade att visa honom lite stig sen.



Mellan Gubbo och Ludvika är det lite småkuperat och där sprack leden upp, men de rättades till igen sedan.



Sista kilometern eller så släpptes farten fri, jag hängde med halvvägs sen släppte jag fältet. Jobbigt!


Kul att köra en stor klunga, blev knappt svettig! Med lite mer disciplin borde det gå att köra väldigt fort med en sådan tropp.

Nästkommande två onsdagar kommer jag inte kunna vara med, Spanien nästa vecka och sedan Amsterdam.

måndag 13 april 2009

Morgon-lvg

Följde med Emil, Malin och Mattias på en morgontur på asfalten idag. Börjar bli otäckt mycket asfalt under hjulen nu...



Som omväxling inte runt Haggen men väl genom Hagge.



I Smedjebacken fick vi en extravända, de har inte sopat än.



På väg från Smedjebacken till Gubbo.



Snart tillbaka i Ludvika igen.


Tack för turen!

söndag 12 april 2009

95,9, fortfarande.


95,9 kg även denna vecka, fortfarande 11,0 kilo kvar alltså.

fredag 10 april 2009

Centrum Pizzerian

Mellan Guldfynd och China Town (f.d Väsman) finns ett gammalt gatukök som blivit pizzeria. De fick nyligen nya ägare och har haft stängt för renovering. Eftersom min standardpizzeria Flamenco har påskstängt tänkte jag prova dem (jag har tjugo steg dit). Var sugen på Kebab men råkade beställa en Acapulco. Ibland blir det inte riktigt som man tänkt.



Bortsett det lite tråkiga utseendet på svampinjonerna var den faktiskt riktigt god. Normaltjock botten, mycket fyllning och så pass stark att jag inte behövde skvätta på Habanero-Tabasco som jag ofta gör. Rekommenderas! Här är deras meny: