fredag 5 juni 2009

How to repair broken sub-mirror on Canon EOS 300D / Rebel

I wrote this back in 2006-07-15 and the guide is also available here, but a lot of people still contact me with miscellaneous tips and tricks. Since I don't have the time to update the original post with these it's better if they can comment directly on the post - hence the blog post. BTW, my camera is still running strong three years later!

I don't know anything about other camera models and to be frank, all I know about this one is written below. If you have a different camera or a different problem, try asking at some forum. This one is pretty good: http://www.dpreview.com/forums/

Disclaimer: I take no responsibility for what might happen if you follow these steps. Your warranty will be shoot and if you screw up, you're to blame. This is just a documentation of what worked for me.

Inspirational sites: 300D repair adventure and Canon Digital Rebel (300D) Modification. None of these are complete and left much to be solved during the operation.

Preface

It's not uncommon that the sub-mirror assembly on Canon EOS 300D / Rebel brakes after everything from 10.000 to 50.000 shots (I got 23.000 out of mine). This is due to a plastic pin snapping (not visible from the outside, even with the lens off the camera). It is possible to send the camera to Canon for repair. The cost is usually something like US $200. Considering what a new camera body costs this is not a cheap option for an old camera. If you're camera is still under warranty Canon should repair it for free since it's a design fault on their part.

How to diagnose the problem

All of your shots look like this (note: in some flash/sync combinations a similar phenomena can occur):



This is due to the sub-mirror blocking the CCD, causing a dark area on the photos. Removing the lens and lifting the mirror carefully by hand, one can note that the sub-mirror wont close into the main mirror. The sub-mirror is used by the auto focus and should fold into the main mirror when it lifts out of the way.

The sub-mirror can be flipped into the main mirror by hand



After doing that you can use the camera but the auto focus wont work (setting the focus manually works fine and the camera works just like normal in manual mode).

Fixing the problem

The camera can by fixed. It's not an easy operation and requires some skills with small screws, patience, even more patience and some good luck. But what do you have to loose, the cameras busted anyway (unless you feel you can live without auto focus, in that case, just glue the mirrors together and live with it).

Here are the tools needed for the job:

Needle, glue, small flat screwdriver, long thin small Phillips screwdriver (not like the one pictured), paper clip, magnet, tweezers (for aligning screws), wire cutter and needle nose pliers (last two items not pictured)



You also need good discipline when it comes to taking the camera apart, placing the screws in an order you can later reverse. Don't forget witch screw goes where, they are of different length and threading. There are close to 30 screws in total.


Let's begin with the disassembly

Note: All left/right-directions are made on the assumption that you hold the camera just like during normal operation, facing away from you. That is, looking at the back of the camera.

1) Start the camera and make the flash unit pop-up. Do not close it again during the disassembly, if you do you wont be able to remove the front cover of the camera (trust me, I found out the hard way).


2) Remove the lens, the viewfinder piece, CF-card, main battery and back-up battery. If you have the shoulder strap mounted remove that too.


3) Turning to the left side of the camera, remove the screws pictured. Note that the top screw is longer than the bottom one.




4) On the back of the camera, carefully pry the screw cover loose with the needle. Then unscrew the screw behind it.



5) Turning to the bottom of the camera, unscrew the three identical screws marked with arrows.



6) Under the lid for the CF-card, locate and unscrew the two identical screws. These are slightly longer.



7) Now, carefully remove the back cover from the rest of the camera. There is a flat cable going from the black and gray information LCD-panel, lift the lock on the connector and take this cable out from the circuit board. The picture shows the connector unlocked. Just lift the black/brown part with a small screwdriver and then pull the cable straight out.



8) On my camera, the silver rim with the "Sony"-marking around the large color LCD came loose and stuck with the back cover of the camera. If this happens for you too, repair that part assembly before you continue. From bottom up it should be the white backlight, a black plastic rim, the LCD itself and lastly the silver rim.



9) Now it's time to remove the front cover. Turn to the right side of the camera and remove the three screws. They're all the same size.



10) Turning to the bottom, remove the four screws. The single one on the front is longer then the three others, who are identical.



11) Now unscrew the two screws on the front right under the flash. These two are slightly longer and identical.



12) Now look inside the battery compartment. Towards the front there are two screws (identical). These little buggers took me some time to locate. With a long thin phillips screwdriver inserted from the back you can unscrew these. My screwdriver was a little to thick but some mild bending got it where it needed to be.




13) Now slide the hinge on the battery hatch away and lift the hatch off. Cool feature! :)



14) Unscrew the hinge base. Note that there is a difference between the left and right side (different spacing between the holes and edges) so pay attention when reassembling this one (you can't go wrong). The screws are identical.



15) Now all screws holding the front cover are removed. With gentle force, lift the bottom away from the tripod mounting hole and lift the front cover off the camera. No cables are attached between the cover and the rest of the camera. Thankfully!



16) Okay, that was the easy part. Now let's move the top cover a bit from the camera. This ones attached with quite a few wires and flat cables but no soldering required! Start with removing the two flat cables from the top left corner, looking at the back of the camera. Just lift the brown hinges and pull the cables out. Make sure both of these come back to the outside when putting the camera back together. One of them escaped inside the top cover for me costing me some additional fiddling.



17) Remove the long screw on the top right.



18) Remove the two (identical) screws next to the view finder and the dioptri screw too (unscrews just like a normal screw).



19) Locate the black tape on the right front side of the camera and pull it loose at the top. You can leave it stuck on the bottom if you want. This is just to give the wires more room to move around as we lift the top cover off the camera.



20) Carefully dislodge the top cover straight up. You cant remove it fully but you can move it a few mm upwards. Then unscrew the two identical mini-screws holding the shoulder strap mount on the left side and then remove the shoulder strap mount.



21) Find the two identical screws that hold the circuit board on the front of the left side of the camera. One is quite obvious (not pictured) and the other is hiding a bit. Also note that there are two pins, one next to each screw. These help holding the circuit board in place but when moving the circuit board you need to work with them.



22) Now you need to move the circuit board away from the camera. Moving it towards the top and at the same time moving the top cover away is the way to go. Be really careful here, the big capacitor holds something like 220 volts (measured) even though the batteries have been away from the camera for quite some time. Try not to short-circuit anything with that voltage! You might loose a circuit board here so pay attention to what you are doing. To make matters worse it's a really hard task to move the circuit board out of the way. On the picture below I have marked the three main problem areas. Moving the circuit board into this location is the best way to move it out of the way. I almost went mad during this step.



23) Congratulations! You have now successfully located the problem zone and can actually start the repair of your camera! The culprit sits where the green arrow indicates.



24) Taking a closer look, this is what you find. This is the pin. There is no obvious way to remove the broken pin from the mirror housing.



25) With the needle, trace the ring around the pin. This loosens up the glue that attaches the pin to the mirror housing. After that, carefully pry the pin away from the mirror housing using a small flat head screwdriver. Someone actually managed to come this far only to drive the screwdriver into the mirror housing totally wrecking the camera. Learn from him/her.



26) After some careful bending, the pin gets loose from the mirror housing. Note that the glue is quite gooey and not of the hard kind.



27) Here you can see the broken "pin". The actual pin has broken away from the base and is nowhere to be found. When Canon repairs the camera they replace this part with a metal one. Let's do the same, shall we?



28) Straighten a normal metal office paper clip and insert it into the hole in the mirror housing. Let the mirror be in it's normal down position. Hold the pin and try flipping the mirror up and down with your finger. Note that the sub-mirror now moves with the main mirror. That's the ticket. When you find a optimal amount of paper clip penetration, take a marker pen and draw on the paper clip. This way you know how long the protruding pin needs to be.




29) Now start bending the clip into something with a base and a protruding pin, there is no need to worry about clearance towards the circuit board - lot's of space there. When you feel satisfied, cut the clip down and try it in the camera. The mirrors should move around freely and the sub-mirror fold into and out of the main mirror.



30) Place the new pin into the mirror housing and put a drop of some thick glue onto it (I used Epoxy resin, a glue gun might work too). Make sure the clip does not float in the glue, it should be flat to the mirror housing. Just like when you confirmed it's operation. If you use a loose/running glue it might find it's way down to the mirrors, not good.



31) Check that the mirrors are moving so that you did not make the clip to long or short and that no glue found it's way to the mirror hinges. I got lucky! :) When all seems to be working, it's time to reassemble the camera. Just start scrolling back on this page step by step. When remounting the back cover, make sure the sensor for the CF-card bay door is free to move. Not focused picture below. After the full assembly the camera should work just like normal again. It worked first try for me but you might need to go back and re-seat some of the flat cables.

tisdag 2 juni 2009

Grill & EU

För en tid sedan gjorde jag DNs valtest för att se om något parti stack ut från mängden, som vanligt är alla partier en mix av samma skit:


Så när jag gick och förhandsröstade igår fick Piratpartiet min röst. Jag tror de behövs på EU-nivå. Även om nu en massa kriminella element använder Internet och datorer för sin illegala verksamhet kan man inte börja övervaka alla på ett bräde, lika lite som man kan öppna all papperspost bara för att svenska posten är den största distributören av narkotika i det här landet... Inte heller behöver vi 70 års upphovsrätt på musik och patentreglerna är faktiskt rätt fucked up, när man tänker efter. Resten av politiken är både mig och Piratpartiet tämligen ointressant och jag lovar att inte skriva mer politik här på en stund. :D


Nåväl, efter förhandsröstandet stötte vi på Harri som var ute och cyklade. Tydligen hade Emil försökt få tag på oss för att bjuda in till grillning hemma hos Ryddan. Varken jag eller Anki hade med någon telefon på vår promenad. Så en snabb sväng på Hemköp senare...



Tog en öl lite på måfå ur kylen, blev en Jolly Pumpkin La Roja (nr 11689).


Läste bara halva beskrivningen innan jag tog den ur kylen; "La Roja, an artisan amber ale brewed in the Flanders tradition. Deep amber with earthy caramel". Det lät ju inte helt galet för en grillning tänkte jag. Jag borde ha läst även resten av beskrivningen; "spice and sour fruit notes developed through natural barrel aging."

Sur frukt på ekfat alltså, inte direkt en öl till grillen. Men inte alls otäckt på något vis, faktiskt rätt god. Men det passade inte jättebra till potatissallad, lammspett och biff...


Idag på morgonen är det någon som haft kalasfrukost utanför vår dörr, en halvt urdrucken mjölk och ett öppnat paket med rökt skinka. Besynnerligt, gissar på någon uteliggare som ville komma undan från regnet för en stund.



Det här är f.ö. mitt 600:e blogginlägg, jösses!

söndag 31 maj 2009

Anki cyklar vidare

I veckan köpte vi passande hjälm och handskar till Anki och nu var det dags för MTB-tur nummer två. Stig för dagen blev 12,3 km-slingan i Källbotten lagd som en åtta.

Lätt urgröpt och slingrande 3D-stig med relativt slätt underlag, en och annan rot på sina ställen men inget märkvärdigt. Däremot en fin naturupplevelse och stundom härligt flow.



Med stigen lagd som en åtta får man cykla skogsväg upp till våtmarkerna kring Älgtjärnen/Ormputten och stig ned till Snäven. Anki är glad att ha klarat backen, men trött. Med mitt teflonminne vad gäller uppförsbackar fick hon glädjen av att höra "Nu är vi på toppen, inga fler uppförsbackar!" hela tre gånger. :D Jag hade valt lite tokigt vapen och trakterade den för tungt drevade singlespeeden, inget sällskap i uppförsbackarna alltså...



Missar man spången på första försöket provar man igen (det är en smalare spång under cykeln, ligger i vinkel till den stora). :D



Rumpskott. Ned till Snäven är stigens naturskönaste sträcka tycker jag, man åker parallellt med en liten porlande bäck. Tyvärr ett par vindfäll men de gick att cykla över.



Stigen längs med Snäven är också fin, en stund tidigare gjorde Anki dagens enda vurpa. Eller egentligen var det cykeln som ramlade när hon stod gränsle över den och försökte återfå balansen, eller hur det nu var. Troligen var där här de där sex parallella rivsåren från storklingan uppkom...



Ett par kanelbullar och en Cola senare kan man inte vara annat än glad. Iaf. inte med en så duktig sambo. :D



Anki börjar bli lite trött nu, men vi är söta för det.



Extremt dåligt tajmad bild, men det är spången/bron Harri vurpar på i happy-introt. Anki cyklade över utan problem.



På slutet bjuds man av ett par härliga flownedfarter, de var dagens favorit tyckte vi båda.



Efter dusch var vi värda varsin glass på Engel, speciellt Anki som redan blivit mycket bättre cyklist.



Efter glassen gick vi en promenad, såg denna maskros. Trodde inte det skulle gå att fota med kompaktkameran men det blev ju riktigt bra!



Måndag morgon är det väl klart man tar kjol till jobbet, trots sex rivmärken och några blåmärken. :)


Nu har jag beställt bättre pedaler då de som sitter på idag är halkiga till den grad att Anki inte riktigt törs stå upp. Hoppas hon inte halkar av dem för Shimano PD-MX30 lär ju lämna lite mer än sex små rivmärken på benen...

lördag 30 maj 2009

Gesunda, solskenspremiär


Harri tog kort på mig i Gesunda, dit vi for idag. Kanon att bara ha 16,5 mil / 1:50 till så bra cykling! Dammande stigar, trevliga människor och klar utveckling på cykeltekniken. Fick upp farten en del, tordes köra några huck (ramper ut i tomma intet med landning längre ned) och JoMenSåAtt fick mig t.o.m. att köra ett gap-hopp (hopp utan ifyllnad, måste hoppa hela) i acceleratorn. :)

Favoriter för dagen var:
- Bonzai, hittade äntligen en bra linje.

- Under liften, härlig kontakt mellan rumpa och bakhjul - brant och smalt! Synd spåret dör ut i ingenting halvvägs ned. Ska man putta upp till tävlingsspåret, 4X eller köra grusväg ned? Bygg ut stigen så den följer liften hela vägen ned!

- Stökspåret till acceleratorn, stök i början och grävt flow i slutet. Bra skit!

- Undre halvan av Malin Lindgren var härligt våt.


Fler fina bilder från Harri på happy.

Charmigast med hela dagen var lanthandeln i Gävunda (strax söder om korsningen mellan 45:an och 26:an mot Vansbro till) med där till hörande dam, rekommenderas som läskstopp (kall läsk finns i mejerikylen). :)

Dagen efter kändes kroppen mörbultad, träningsvärk i lår, rumpa, rygg, axlar och händer. Fick punktera en blåsa i handen också. En vecka i Spanien var lindrigare än en dag i Gesunda!

fredag 29 maj 2009

Noga med vikten

Lånade hem en QHC-30 från jobbet. En våg som klarar upp till 30 kg med ett halvt grams noggrannhet. Så nu har jag stenkoll på cykelvikterna. ;)

Glory DH: 21 kilo, 11 gram
5-Spot med DH-framhjul: 15 kilo, 321 gram
Kona Sutra: 14 kilo, 217 gram
Univega 29er SS: 13 kilo, 53,5 gram
Muni: 7 kilo, 763 gram
Alla vikter kompletta med pedaler och smuts. :D

onsdag 27 maj 2009

Lillfingerstatus

23:e april vurpade jag i Spanien och hade enligt läkare av en sena i lillfingret.


Om man hoppar fram till 5:04 i filmen nedan finns vurpan med.




En vecka senare kunde jag inte räta upp lillfingret så jag besökte doktorn. Fick en skena att sova med och tid för återbesök, eventuellt skulle det bli remiss till handkirurg men det var inte troligt.



Men innan tiden för återbesök hade fingret börjat räta upp sig så jag avbokade återbesöket. Idag ser fingret ut så här.


Det vill säga, jag får det minst lika långt bak som de andra fingrarna, men problemleden överflexar inte som de andra fingrarna. När jag knyter handen böjs lillfingertoppen in mot ringfingret något mer än högerhanden. Kan även känna lite tendenser till kramp och stickningar, som om fingret var på väg att somna. Men det blir gradvis allt mer sällan, dessutom börjar fingret kännas starkt igen.

Drar jag fingerkrok med det andra lillfingret är det på håret att vänsterhanden förlorar. Men ska fingrarna rätas upp är vänstern fortfarande betydligt svagare än höger, men klart starkare än för ett par veckor sedan.

Sjukt att en sena kan laga sig själv!

lördag 23 maj 2009

Finnöl och 3 små rum

Dags för de sista två ölen jag fick av Harri. Laitilan Kievari Schwarz och Vakka-Suomen Uudenkaupungin Talviolut. Ingen av dem är värda ett köp i min bok, men jag är ändå glad åt att ha druckit dem - tack Harri!



Nu skulle man lätt kunna tro att Finnöl ≠ Finöl, men det vore att göra det lätt för sig. Så nu skriver jag om ett norskt öl bryggt med svensk hjälp men av finsk typ. Nøgne Ø och Dugges har nämligen tillsammans skapat en Sahti. Råg, vete, svensk ljung, norsk honung och strandmalört ger smak åt ölen.

Den kombinationen lirar riktigt bra tillsammans, faktiskt riktigt bra. Fast man får vara lite försiktig med en alkoholhalt på 11%, funderade hur jag kunde känna mig så påverkad av en enda öl. Tur jag tog en till... Egentligen borde jag ha sparat den, köpte bara två och det finns bara 24 kvar på bolaget i skrivande stund. Men det var så gott...

Nøgne Ø & Dugges Sahti har artikelnummer 11624.



Lördag gav mig chansen att besöka puben 3 små rum i Göteborg, har läst och hört en del om det på Internet tidigare och det kändes som "da shit" för en ölnörd i Götet. Klistermärket på bardisken säger detsamma!



Började kvällen med en Real Ale från Ocean Bryggeriet. Inte riktigt min stil men en bra början på kvällen, kul också med ett lokalt öl. Ljusförhållandena var inte de bästa så det får duga med svart-vitt.



I brist på fantasi tog jag sedan en Delirium Tremens, kändes som en öl man borde ha smakat som ölnörd. Rätt god med gott om mjölksyra, klart mer än någon annan belgisk ale jag druckit.



Nu började det kännas att vi cyklat i fem timmar tidigare på dagen och gäspningarna blev allt tätare.



Dags alltså för en sista öl och sedan hem. Hade siktat in mig på en Nøgne Ø #100 men den fanns inte kyld (3 små rum har skåp med alla flaskor istället för en tråkig lista eller svårstuderade kylar - mycket praktiskt och kul!) så det fick bli något annat. Valet föll på en Stone Ruination IPA. Stone är ett av mina favoritbryggerier men IPA är långt från en favorittyp av öl. Det blir ofta för beskt men Stone hade lyckats balansera upp det riktigt bra, kanske den bästa IPA jag druckit.



3 små rum är helt klart ett ställe att återvända till, Göteborg med för den delen men mer om det senare...

torsdag 21 maj 2009

MTB-premiär

Skruvade ihop min gamla Hardtail till Anki så hon kunde testa att cykla i skogen. Hon har aldrig någonsin cyklat utan fotbroms, skulle det bli en pärs? Vi började lite försiktigt...



Men snart befann vi oss här och Anki körde om partiet eftersom det blev besök bland träden första gången. Utmärkt inställning!



En åskskur gjorde att vi sökte skydd i en busskur men Anki är glad för det.


Det var roligt att cykla - speciellt på de fina stigarna. Nu skaffar vi en hjälm i rätt storlek och ett par handskar. Hardtailen får duga tills vidare, trots att det är svårt att nå bromshandtagen med små händer (går inte att justera in mer).

tisdag 19 maj 2009

Dödsmarsch till kyrkan

1997 tänkte jag cykla Kyrkstigen mellan Kloten och Norrbo med Magnus, men vi kunde inte hitta leden och tog grusväg hem igen. I söndags blev det revansch!

Totalt var vi sju som kom för att göra denna expedition (tre från Ludvika, en från Borlänge, en från Karlstad och två från Uppsala), på papperet såg det ut att kunna vara blött och backigt. Vi blev inte besvikna på den punkten. Synd att det inte fanns ställen där man även kunde cykla. Av de 24 kilometrarna var det ungefär tre som var cykelbara. :D

Det tog oss nästan sju timmar att komma runt, det är ett snitt på 3,43 km/h!

Jag filmade nästan 30 minuter som jag nu klippt ned till nästan nio:

onsdag 13 maj 2009

Mostigen, 17 km skojs

De senaste tre åren har jag haft funderingar på att ta med cykeln till Söderhamn, där jag jobbar ibland. Men det har aldrig blivit av, förrän nu! Körde Mostigen, 17 km med lagom svåra utmaningar blandat med flow och fin natur.


Se massa mer bilder och sådant på happy.

måndag 11 maj 2009

Vårstädning @ LAST

I Götelaborg byggs det Secret Tracks, kallas kort för GST. Jag har också tänkt bygga lite hemliga spår men eftersom LA ligger i Sverige tänkte jag kalla det LudvikA SekreT istället, eller LAST i kortform.

Det är främst två saker som behöver åtgärdas: Det ligger ett antal större vindfäll över stigen som behöver motorsågas. Det växer en massa ungträd som piskar en i skrevet när man kör, behöver klippas.

Eftersom motorsågen är uppbokad för tillfället började jag med det mindre men klart mer frekventa bekymret. Röjsax fabrikat Bröderna Nelsons lånades och surrades på ryggan, sen bar det i lördags av upp till stigarna.



Satte en slangbit över själva kllipphuvudet, hade ingen lust att få det i nacken när jag cyklade.



Här är värsta partiet, riktigt tight mellan buskarna när man ska fram.



Mindre än en kvart senare såg det ut så här.



Jag hade bara 2-3 timmar att avvara på lördagen men hann ändå rensa bort alla småträd/buskar intill stigen från botten till 2/3-delar upp. Många klipp blev det. Röjsaxen funkade ganska bra men man fick ta i rätt rejält på de lite äldre ungträden och de riktigt små ville inte klippas, käftarna är inte helt parallella så de slank hellre emellan. Speciellt ungt hallonsnår var besvärligt. En klar fördel med röjsax mot röjsåg är att man kan klippa långt ned nära marken och slippa slystubb som är ett elände när man cyklar. För att inte tala om hur tyst och skönt en röjsax jobbar...

I söndags var vi till Tulavippan, en slags samlad loppmarknad. Där hittade jag en större röjsax med en helt annan mekanism. För bara 90,- blev den min.



Istället för käftarna som på en vanlig kontorsax har den nya en kniv som går mot ett mothåll, det gör att även de små slyna lätt klipps av. För de större buskarna är utväxlingsmekanismen till stor hjälp!



Eftersom det bara var besvärligt att släpa runt på en cykel i lördags tog jag de nya terrängskorna på en premiärtur. Joggade upp till spåret och mellan stigarna, måste ha sett helskumt ut med någon som var ute och sprang med en gigantisk "bultsax" i näven. :D



Hann rensa färdigt stigen jag började med i lördags samt fyra till. Här är en grandunge som var besvärlig redan för fem år sedan, man fick stålsätta sig för att trampa upp genom dungen.



Fem minuter med saxen och stigen såg sedan ut så här:



Den nya röjsaxen var betydligt bättre att jobba med, när man väl kom underfund med att man inte ska pumpa med båda handtagen utan bara det ena - annars ville inte riktigt utväxlingsmekanismen haka i nästa läge. Klarade med lätthet att kapa 3-4 cm tjocka döda grenar, den andra röjsaxen hade problem med 1-2 cm döda grenar. Tall var lättast att klippa och 5 cm rotstam var inga som helst problem.

Totalt tog det mig 5-6 timmar att rensa upp 3,5 km stig som bitvis var riktigt besvärlig. Nu återstår ett hygge på en annan stig där vi i princip slutat cykla för stigen slyat igen, men det är bara 300 meter eller så. Jag gissar att man inte behöver göra om processen på minst fem år. Flera av buskarna var på väg upp från stubbar där man tidigare gått fram med röjsåg, ett par av stigarna är ledmarkerad vandringsled.

Nästa steg för LAST är att motorsåga bort lite vindfäll, sen kommer man äntligen kunna cykla hela stigarna non-stop. Yay!

söndag 10 maj 2009

Olut

Harri besökte Finland för en tid sedan, snäll som han är tog han hem lite öl till mig. :) Nu har jag hunnit provsmaka tre av dem, bäst att avlägga rapport innan jag glömmer bort omdömena...

Paasbier bryggs i Belgien åt ett finskt företag. Det låter mycket bättre än det var, det här ölet var inte gott. Smakade dåligt, alltså som om något dåligt hänt med ölet.



Nästa var Beer Of the Gods från amerikanska High & Mighty Beer Co., en ameriskansk blond ale. Blond är bara förnamnet, kan inte minnas att jag sett en så här ljus öl tidigare! Varken gott eller dåligt skulle det funka att väta strupen med en varm sommardag, men det finns många öl som är bättre för det ändamålet.



Vakka-Suomen Panimo har med denna Prykmestar Pale Ale skapat en brittisk pale ale, faktiskt ganska god. En del humlebeska men så klart inte alls som en IPA (vilket i min bok är en bra sak).



Så långt finnölen jag fick av Harri, fler kommer. Passar på att rapportera om ett par andra jag köpte hem från Systembolagets tillfälliga sortiment för en tid sedan.

Dels Oerbier (nr 11647) från De Dolle Brouwers, en av flera klassiska vårbrygder från Belgien. Direkt kapsylen togs av svämmade köksbänken över av öl som ville ut ur flaskan, inte ovanligt att finöl har bråttom ut men med sådan kraft och till denna grad har jag inte sett förr!

Det som till slut hamnade i glaset var en klart annorlunda smakupplevelse. Så klart en hel del kolsyra men även en kraftfullt smak men utan sötman som brukar finns i de kraftigare belgarna. Det här ölet behöver nog lagras något år innan det kommer till sin rätt. Men klart drickvärt!



Bryggerierna Alesmith och Mikkeller har tillsammans med Stone Brewing Co. skapat en Belgian Style Tripel Ale (nr 11637). Alltså en amerikansk ale med gott om smarrig humle men med belgiska undertoner. En mycket lyckad brygd, måste jag säga! De flesta amerikanska "belgiska ale" brukar vara en liten amerikanisering av de belgiska smakerna, men här har man gjort tvärt om. Tänk en ljus belgisk ale med massor av humle. Jag måste köpa fler!



And now for something completely different; bron vid Flogen norr om Nyhammar har sett sina bästa dagar komma och gå.

måndag 4 maj 2009

Viktplatå

Hade ingen aning hur kroppen skulle reagera på Spanienresan. Förvisso 24 svettiga timmar i cykelsadeln, men samtidigt dålig mathållning och desto mer ölhållning. Blev glad att jag bara vägde tre hekto mer när jag kom hem. Sen kom Amsterdam helt utan aktivitet (nåja) och än mer udda matvanor, fortfarande kvar kring 96 kg när jag kom hem.

Så får att spräcka platån har jag precis ätit en panpizza och sitter nu med ingefärs- och citronchoklad och ännu mer Cola. Hm...