Chuck Berry

Efter jobbet på fredag hämtade jag upp Harri och drog till Årsta och hälsade på hos Anki, Maskrosgubben har ju blivit sjuk.

Planen var att på lördagen äta på Texas Longhorn, se Chuck Berry och sedan öla på OT. Vi började genom att se Stockholm denna fina sommardag. Knallade runt på Söder och käkade glass på Fjällgatan med fin utsikt.

Sen bar det av till Texas, som var fullsatt så vi käkade och drack öl på OT istället. Som inte hade några Arrogant Bastard hemma. Bastards!

En fin bild på Anki blev det i vart fall! :)


Sen tog vi oss ut till Bergshamra och promenerade till Ulriksdals Slott (det var tur Anki var med, annars hade vi hamnat vid fel slott *harkel*). Tyvärr missade vi Nisse Hellberg men kom ganska lagom för att se Chuck Berry.


Det märks att gubben gått och blivit 81 bast, det var inte många låtar han kunde spela längre. I värsta fall började han med en låt, gled över i en annan och avslutade med en tredje. Hans kompband fick hålla ögonen på honom rejält för att se vad som var på gång.

Men ändå, 81 år och lirar fortfarande så det (tidvis) svänger om det. Grumt med respekt!


Barnen Chuck Jr. och Ingrid var med på scen, Jr. verkade mest frustrerad över pappas felspelningar men Ingrid hjälpte till att lyfta uppträdandet iaf. något. Bäst på scen var nog i vart fall den unga killen på pianot.

Här är ett litet filmklipp:



Även om det nu var en dödsdans vi fick bevittna (enligt Malena Rydell, DN) tycker jag det är stort att ha sett Chuck Berry.


Efter Chuck kom regnet, vi hade tänkt stanna och iaf. se hur Status Quo såg ut men ingen av oss var sugna på att bli blöt. Så vi åkte hem och drack vin istället.